Galenskap på hög nivå är en passande beskrivning på Dubai. Detta stället måste upplevas! Hisnande skyskrapor, lyxhotell, enorma köpcentrum och golfbanor trängs med kameler, små marknader och ofattbart mycket sand. Hela staden är som en enorm byggarbetsplats och det står kranar och halvfärdiga byggnader över allt. Många av projekten verkar stå still för tillfället och utan att vara allt för insatt i Dubais finanskris så får jag uppfattningen att shejkerna har lekt lite för mycket i sandlådan utan att inse konsekvenserna.
Vi tog en tur förbi nya galoppbanan Meydan Racecourse som invigs om mindre än en vecka. Jag har förstått det som att Meydan Racecourse byggs på ett helt annat ställe än den gamla banan Nad Al Sheba, men så är inte fallet utan man har jämnat Nad Al Sheba med marken – läktare, bana, allt – och byggt helt nytt. Eller ja, ”byggt” är väl att ta i – ”bygger” är nog ett bättre val av verbform. Den är tävlingsbar – man har hållit provlöpningar på banan utan problem – men det är mycket, mycket att göra innan den är helt färdig och jag kan bara ana att man tycker det kommer bli lite stressigt att förvandla området från byggarbetsplats till galoppbana på en vecka. Men även i icke färdigt tillstånd är banan riktigt imponerande med bland annat en kilometerlång läktarbyggnad… Det ska bli intressant att se hur det ser ut på torsdag!
Meydan Racecourse
Det är enorm skillnad på Dubai mot hur det såg ut för bara några år sedan. Någon som kan skriva under på det är Satish Seemar som tränar självaste Shejk Mohammeds (han som bestämmer i Dubai) egna hästar i Zabeel Stables i Dubai. För ett tjugotal år sedan lät Seemar och en av shejkerna bygga en stor träningsanläggning i utkanten av Dubai. Det var ett perfekt lugnt läge intill shejkens palats och de brukade rida till stranden och träna hästarna där. Mindre än tjugo år senare är anläggningen omringad av byggnader och världens högsta torn – Burj Khalifa – befinner sig bokstavligt talat ett stenkast och ett jättekliv från stallarna.
Tidigt i morse befann jag och min far i denna lilla oas bland alla skyskrapor och fick en rundvisning på den underbart fina anläggningen. Där finns för tillfället ett 70-tal galopphästar, både fullblod och arabhästar, som nästan alla tillhör Shejk Mohammed eller hans familj. På anläggningen finns dessutom 60 av Shejk Mohammeds familjs privata hästar, däribland några av Princessan Hayas hopphästar.
Vi har hyrt bil och jag kan lova er att min roll – kartläsare – inte är enkel alla gånger. Alla pågående byggnadsprojekt gör att det inte finns några riktigt aktuella vägkartor över Dubai eftersom det poppar upp nya kvarter och shoppingcentrum ur öknen hela tiden och vägar är avstängda eller har byggts om. Dessutom har kartritarna varit lite väl optimistiska och ritat med bostadsområden och motorvägar där det i själva verket bara är sand, sand och lite mer sand eller i bästa fall ett halvfärdigt byggnadsprojekt. Men inget ont som inte för något gott med sig brukar man ju säga och idag ledde en av våra felkörningar till att vi hamnade på en galoppbana – där det var tävlingar.
Jebel Ali heter banan och den ligger ungefär 15 minuter från Dubais centrum. En mysig liten bana; lite lik Göteborg Galopp med stora publikområden med gräs. Sex löpningar stod på programmet, både för fullblod och araber. Det var flera tusen åskådare på plats, varav de flesta tagit med sig varsin matta (!) och slagit sig ner i gräset. Hur noga det var med själva tävlingarna vet jag inte riktigt. Några hejade på hästarna, andra sov eller spelade kort eller bara umgicks med vänner. Lite skillnad mot Sverige och England är att varken spel eller alkoholförsäljning förekom då inget av det är tillåtet av Islam. Och att man tävlar på dirttrack blandat med – olja.
Nästan alla jockeys som red under dagen var engelska. I gult närmast bild är halvnorska William Buick, som slutade tvåa på en häst tränad av Dhruba Selvaratnam. Hans träningsstall kommer vi spana in närmare imorgon, då vi blivit lovade att få vara med när deras hästar simtränas på eftermiddagen!
